Fördelar & biverkningar av ADHD-medicin

Här kan du läsa om:

• Fördelar med ADHD-medicin
• Olika ADHD-mediciner
• Svar på frågor om biverkningar
• Att prova ut ADHD-medicin – Biverkningar i början
• Vanliga frågor om medicinsk behandling

Fördelar med ADHD-medicin

Personer med ADHD har ofta svårigheter inom flera olika livsområden såsom i skolan, vardagen, på jobbet och i sina relationer.

Det kan handla om att man inte kan behålla koncentrationen, har svårt att komma igång med aktiviteter eller att man blir hyperaktiv och känner sig rastlös.

Medicinering är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer som har ADHD att kunna koncentrera sig under en längre tid och få lättare att komma igång med aktiviteter.

Medicinen kan också dämpa rastlöshet och hyperaktivitet, så att man får mer ro i kroppen för att kunna sitta stilla och slutföra uppgifter.

Olika ADHD-mediciner

De läkemedel som oftast används vid behandling av ADHD kan grovt delas in i två grupper: centralstimulerande och icke-centralstimulerande.

De centralstimulerande medicinerna (CS) innehåller metylfenidat och amfetamin. De rekommenderas ofta i första hand vid medicinsk behandling. CS är narkotikaklassade, men dosen man får vid behandling av ADHD är inte så hög att man blir beroende.

De centralstimulerande medicinerna är:

Metylfenidat (t ex Concerta, Ritalin och Medikinet)
Elvanse
Attentin

De icke centralstimulerande medicinerna ges i andra hand, om man exempelvis får för besvärliga biverkningar eller om man inte får önskad effekt av CS. Läkemedel från de olika grupperna kan också kombineras.

De icke centralstimulerande medicinerna är:

Atomoxetin (Strattera)
Intuniv

Medicinerna skiljer sig också på om de har en kortverkande, en medellångverkande eller långverkande effekt.

En kortverkande medicin ger effekt under 2-6 timmar och kan fungera bra om man bara vill ha effekt under en viss tid på dagen, exempelvis på arbetet eller i skolan.

Med de långverkande medicinerna behöver man endast en dos per dag, då effekten håller upp till cirka 12 timmar.

Det är viktigt att veta att det inte finns någon medicin som kan “bota” ADHD. Men det finns läkemedel som kan lindra symtomen.

Här berättar vi om effekter och biverkningar hos några av de vanligaste medicinerna för ADHD.

Metylfenidat

Metylfenidat är det läkemedlet som ges i första hand till både vuxna och barn. Det finns olika läkemedel som innehåller metylfenidat. De förväntas ge liknande effekt men de skiljer sig också åt på vissa sätt, till exempel  hur lång effekt de ger under dagen.

Concerta

Concerta är i form av en kapsel och har en långverkande effekt (8-12 timmar) så oftast räcker det med en kapsel per dag.

Ritalin

Ritalin finns både i form av en kapsel som ger en medellångverkande effekt (6-8 timmar) samt i form av en tablett som ger en kortverkande effekt (2-4 timmar).

Medikinet

Medikinet finns också i form av en medellångverkande kapsel (6-8 timmar). I vissa fall kan Medikinet delas vid två tillfällen under dagen (oftast på morgonen och lunch) för att uppnå en längre effekt. Den finns också i form av en kortverkande tablett (1-4 timmar).

Effekter

Alla ADHD-mediciner ger en mycket individuell effekt. Det betyder att varje person kan uppleva läkemedelseffekterna på olika sätt. Men generellt förväntas alla mediciner som innehåller metylfenidat öka förmågan till uppmärksamhet och koncentration samtidigt som de kan minska impulsiviteten och hyperaktiviteten.

Metylfenidat påverkar tillgången till dopamin och noradrenalin i hjärnan, två substanser som är extra viktiga för personer med ADHD.

På kort sikt kan man se att metylfenidat lindrar ADHD-symtomen hos både vuxna och barn. Det innebär att man lättare kan klara av vardagen, arbetet, skolan och relationer.

Tyvärr finns det ännu inga studier som visar hur effekterna är under en längre tids behandling. Men med det sagt får man ofta positiva effekter under tiden man tar medicinen.

Biverkningar

Biverkningarna skiljer sig från person till person, men de vanligaste biverkningarna som uppstår för vuxna är:

• Nedsatt aptit
• Illamående
• Muntorrhet
• Sömnproblem
• Huvudvärk
• Viktnedgång

Biverkningarna för barn är främst:

• Nedsatt aptit
• Magont

Precis som med andra läkemedel får man ofta biverkningarna i början av medicineringen. Det är under den tiden man testar doserna för att se vad som passar bäst.

Biverkningar går emellertid inte alltid över och av den anledningen behöver man ibland prova ett annat läkemedel eller en lägre dos.

Elvanse

Vanligtvis testar man Concerta, Ritalin, Medikinet eller liknande mediciner som innehåller metylfenidat först.

Men om de medicinerna inte fungerar bra eller om man får väldigt besvärliga biverkningar, kan man testa en behandling med Elvanse.

Medicinen är långverkande och innehåller en substans som heter Lisdexamfetamin. Elvanse är narkotikaklassad, men med de doser man använder för ADHD-behandling är det inte beroendeframkallande.

Elvanse kommer i form av en kapsel och effekten sitter i under cirka 12 timmar.

Om man har problem med att svälja kapslar, går det bra att öppna kapseln och hälla innehållet på en sked med något man föredrar att äta, exempelvis sylt eller yoghurt.

Effekter

Elvanse har ungefär samma effekter som Concerta. Den förväntas öka förmågan till koncentration och minska impulsiviteten och hyperaktiviteten.

Biverkningar

Biverkningarna skiljer sig från person till person, men de vanligaste biverkningarna som uppstår är:

• Nedsatt aptit
• Illamående
• Muntorrhet
• Sömnproblem
• Huvudvärk
• Viktnedgång
• Magont

Precis som med andra läkemedel får man ofta biverkningarna i början av medicineringen. Det är under den tiden man testar doserna för att se vad som passar bäst.

Biverkningar går emellertid inte alltid över och av den anledningen behöver man ibland prova ett annat läkemedel eller en lägre dos.

Attentin

Attentin innehåller i princip samma substans som Elvanse. Substansen heter dexamfetamin och har en mer kortverkande effekt på ca 4 timmar.

Attentin är narkotikaklassad, men med de doser man använder för ADHD-behandling är det inte beroendeframkallande.

En kortverkande medicin passar bra om man exempelvis vill få effekten när man är på arbetet eller skolan, men vill att den ska gå ur när man kommer hem.

Effekter

Attentin har ungefär samma effekter som Elvanse och metylfenidat. Den förväntas öka förmågan till koncentration och minskar impulsiviteten och hyperaktiviteten.

Biverkningar

Biverkningarna skiljer sig från person till person, men de vanligaste biverkningarna som uppstår är:

• Nedsatt aptit
• Illamående
• Muntorrhet
• Sömnproblem
• Huvudvärk
• Viktnedgång
• Magont

Precis som med andra läkemedel får man ofta biverkningarna i början av medicineringen. Det är under den tiden man testar doserna för att se vad som passar bäst.

Biverkningar går emellertid inte alltid över och av den anledningen behöver man ibland prova ett annat läkemedel eller en lägre dos.

Atomoxetin (Strattera)

Atomoxetin (Strattera) är ett icke-centralstimulerande läkemedel. Dessa läkemedel tar man oftast i andra hand, om läkemedel såsom Concerta, Ritalin, Medikinet, Elvanse eller Attentin inte fungerar.

Atomoxetin (Strattera) är inte narkotikaklassad till skillnad från de läkemedel som nämnts ovan. Den innehåller atomoxetin, som till en början var ett antidepressivt läkemedel. Men det har visat sig hjälpa mot koncentrationssvårigheter för personer med ADHD och ADD.

Medicinen finns både som kapslar och i flytande form. Om du har svårt att svälja kapslar är flytande form att föredra eftersom du inte ska öppna kapslarna.

Effekter

Effekten av Atomoxetin (Strattera) kommer långsamt. Det är först efter fyra veckor som man utvärderar hur effektivt läkemedlet är. Efter fyra veckor kan effekten fortsätta att öka i upp till sex månader.

Atomoxetin (Strattera) hjälper till att kontrollera och lindra ADHD-symtomen hos både barn och vuxna.

Den ökar en substans som heter noradrenalin i hjärnan. Det är en naturlig substans som ökar uppmärksamheten och minskar impulsivitet och hyperaktivitet hos personer med ADHD.

Biverkningar

Biverkningarna skiljer sig från person till person, men de vanligaste biverkningarna som uppstår är:

• Trötthet
• Illamående

Precis som med andra läkemedel får man ofta biverkningarna i början av medicineringen. Det är under den tiden man testar doserna för att se vad som passar bäst.

Biverkningar går emellertid inte alltid över och av den anledningen behöver man ibland prova ett annat läkemedel eller en lägre dos.

Intuniv

Intuniv är en relativt ny medicin för behandling av ADHD. Den är godkänd för barn och ungdomar och tas både för sig själv, men också som ett komplement till andra mediciner om de inte ger full effekt.

Läkemedlet innehåller den aktiva substansen guanfacin och är ett långverkande medel som ska tas en gång om dagen.

När man börjar behandlingen tar det ungefär två veckor innan man känner av några effekter. Ofta börjar man med en låg dos och trappar upp den långsamt så man får tid att vänja sig vid medicinen.

Effekter

Intuniv kan hjälpa till att förbättra koncentration och uppmärksamhet hos personer med ADHD. Man blir också mindre impulsiv och får det lättare att kunna kontrollera ADHD-symtomen.

Intuniv har en viss positiv effekt på sömnen. Därför kan man med fördel ta den på kvällen.

Biverkningar

Biverkningarna skiljer sig från person till person, men de vanligaste biverkningarna som uppstår är:

• Trötthet
• Sömnighet

Precis som med andra läkemedel får man ofta biverkningarna i början av medicineringen. Det är under den tiden man testar doserna för att se vad som passar bäst.

Biverkningar går emellertid inte alltid över och av den anledningen behöver man ibland prova ett annat läkemedel eller en lägre dos.

Att prova ut ADHD-medicin

Vägen mot rätt ADHD-medicin och dos är en process – och ibland som att lägga ett pussel. De allra flesta hittar rätt, men det kan kräva en del tålamod. Här kan du läsa mer om hur du kommer igång med medicinsk behandling hos oss på ADHD Care.

Inför medicinering: Blodprov och drogtest efter individuell bedömning

Innan vi skriver ut medicin behöver patienten ta ett drogtest om vi bedömer att det är behövs. Det beror på att det är viktigt för oss att veta att patienten som får mediciner inte använder sig av droger. Att kombinera illegala droger med ADHD-medicin kan vara farligt, så det är för patientens säkerhet som vi kan behöva göra ett drogtest.

Vi tar också blodprov och ställer frågor för att vara helt säkra på att det inte finns några medicinska hinder för behandling.

Första steget: Börja med målbilden

När vi väl konstaterat att det inte finns medicinska hinder för behandling, kartlägger vi patientens målbild i ett första samtal. Målbilden är förstås individuell, men ofta handlar målen om:

• förbättrat fokus och koncentration i skolan eller på jobbet
• att bli jämnare i humör och energinivå under dagen
• att lättare kunna ta tag i uppgifter och slutföra dem – även sådant som upplevs som tråkigt
• få ro från virrvarr av tankar i huvudet
• färre ilskeutbrott hos barn

Syftet är att ta reda på vad patienten hoppas få ut av behandlingen, så det kan stämmas av under behandlingens gång. Det är så vi vet om behandlingen är framgångsrik eller om något behöver justeras.

Andra steget: Stegvis ökning

En ADHD-medicinering börjar ofta med en låg dos av ett centralstimulerande läkemedel som Concerta eller Ritalin. Efter en till två veckor sker utvärdering per telefon med sjuksköterska på ADHD Care.

Då vill vi alltid veta patientens blodtryck och puls för att stämma av att det ser bra ut. Sjuksköterska och patient diskuterar upplevda effekter jämfört med målbilden och biverkningar. I regel höjer vi dosen eftersom vi gått in lågt med tanken att minimera risken för biverkningar och låta kroppen vänja sig.

Efter en till två veckor tar vi en ny avstämning och ser hur patienten upplever den nya dosen. Så fortsätter vi och ökar successivt med frekventa avstämningar fram till patienten fått bra effekt eller uppnår maxdos.

Hur lång tid tar det att hitta rätt medicin?

Det är väldigt olika. För en del patienter fungerar första medicinen bra. De får fin effekt och ligger rätt efter en eller två doshöjningar, så hela processen tar tre–fyra veckor.

Andra – cirka hälften – behöver byta läkemedel. Då stämmer sjuksköterska av med läkare och patienten börjar därefter ta ett nytt läkemedel. Då tar processen längre tid. Som patient är det bättre att vara inställd på att det kan ta lite tid så man inte blir besviken.

Är utprovningen en jobbig process för patienten?

Ofta är vuxna patienter snarare otåliga. De är i regel väldigt motiverade och vill hitta rätt direkt.

För barn och familjer kan det vara lite tuffare. Kommunikationen med barn är ibland svårare och då blir det också svårare att utvärdera medicinen. Barnen kan också vara mindre motiverade, speciellt om processen tar tid och vi behöver byta läkemedel.

Samtidigt finns det en grupp som får problem med biverkningar. Minskad aptit kan vara besvärligt, speciellt för barn men även för vuxna som tränar hårt eller behöver gå upp i vikt. Problem med sömn är en annan vanlig biverkning som kan behöva hanteras. En del kan uppleva illamående, som ofta är övergående, men det är förstås jobbigt när det pågår.

Ibland kommer man åt en del av patientens problem med en viss ADHD-medicin, men behöver lägga till ytterligare en medicin för att få bukt med annat. Kanske blir det bättre fokus i skolan men man har fortfarande problem med ilskeutbrott hemma. Då kan man behöva kombinera olika mediciner. Eller lägga till en dos mitt på dagen. Det är som att lägga ett pussel.

Får man alltid bra effekt?

I de allra flesta fall. Och löser man inte alla delar vet patienten i alla fall vad medicinen kan göra och välja utifrån den kunskapen. Till exempel har vi en del patienter som bara tar medicin på vardagar när de ska plugga. Bland unga vuxna är det relativt vanligt att hoppa över på helgerna när de har utrymme för sina mer ”yviga” sidor som kan vara bra i sociala sammanhang.

Vi gör alltid en individuell bedömning för att anpassa till den enskilda patienten. Både utifrån hur kroppen svarar och vad patienten önskar för effekt.

Hur vet ni att medicinen är rätt?

Det handlar i grunden om att patienten mår bra och har uppnått sitt eget mål med medicineringen. Ett tydligt exempel för barn kan vara när föräldrarna berättar: ”Nu ringer de inte alls från skolan lika ofta” eller ”Mitt barn är inte inblandad i konflikter som tidigare”.

Vanliga frågor om biverkningar

Många oroar sig mycket över biverkningar innan de påbörjar sin medicinska behandling. Det kan kännas lite läskigt att ta en ny medicin när man inte vet exakt hur påverkad man blir av den.

Här besvarar vi fyra vanliga frågor om biverkningar som vi brukar få från våra patienter.

Kan det vara farligt att ta ADHD-medicin?

Det kan vara farligt. Innan du börjar med ADHD-mediciner är det viktigt att du har blivit undersökt av en läkare.

Läkaren ställer frågor om sjukdomar och besvär innan du kan börja med medicinering. Du kommer också att få lämna blodprover och ibland ta ett EKG. Läkaren kan konsultera en kardiolog vid behov.

Kan jag få ångest av ADHD-medicin?

Läkemedel som innehåller metylfenidat och lisdexamfetamin, till exempel Concerta och Elvanse, kan ge psykiska biverkningar varav ångest är en av dem.

Andra biverkningar man kan få är sömnlöshet, nervositet, humörsvängningar och nedstämdhet.

Därför är det viktigt med täta och noggranna uppföljningar hos din läkare och sjuksköterska där ni går igenom vilken verkan och biverkningar medicinerna har.

Kan jag bli beroende av ADHD-medicin?

Om du tar ADHD-medicin i ordinerade doser, blir du inte beroende av det. Det finns till exempel personer som tar mindre doser på helgerna för att de inte har samma behov när de är lediga från jobb och skola.

Det är dock viktigt att tänka på att ADHD-medicinen är narkotikaklassad. För att undvika biverkningar och risk för att man ska bli beroende så är det viktigt att du följer läkarens ordinationer.

Förändras min personlighet av ADHD-medicin?

Det är svårt att uttala sig om. Många personer som har ADHD är kreativa personer med många idéer och har mycket energi. Vid ADHD-medicinering kan en effekt vara att rastlösheten dämpas något. Detta kan då upplevas som att personligheten förändras.

Några personer väljer att minska dosen med ADHD-medicin under perioder när man vill vara kreativ och konstnärlig. Om man sedan ska jobba vid sitt skrivbord under en period så kan man öka dosen.

Du kan alltid höra av dig till din läkare för att få tips och råd om detta.

Vanliga frågor om medicinsk behandling

Vad händer om jag inte behandlar min ADHD alls?

Det kan vara bra att veta att många brukar uppleva en positiv effekt av ADHD-medicin. En del får en större effekt, andra mindre. Men medicin är långt ifrån den enda behandlingen som finns för en person med ADHD.

Ett alternativ kan vara att ta hjälp av en arbetsterapeut för att få hjälp att planera och strukturera.

Du kan också behandlas med KBT, en sorts terapi där du tränar på att använda dig av nya beteenden och tankemönster. Eftersom många har levt ett helt liv obehandlade, har man ofta lagt till sig med både bra och dåliga beteenden och tankemönster.

Det som rekommenderas inledningsvis är en kombination mellan arbetsterapi och medicinering.
Många personer som gör en ADHD utredning gör det i vuxen ålder. De har då levt i många år utan att ha behandlat sin ADHD.

Det finns en ökad samsjuklighet vid obehandlad ADHD i form av depression, ångest, utmattningssyndrom alkoholberoende mm.

Det är viktigt att vid ADHD få hjälp på rätt sätt för att man ska må bättre och kunna leva ett bra liv.

Kan man byta medicin under behandlingen?

När det kommer till ADHD-medicin finns det inget blodprov eller test som säger vilket läkemedel som passar just dig. Ofta börjar man med att prova en medicin som fungerar bra för många.

Får du biverkningar av den som inte går över, byter du till en annan. Det är viktigt att hitta rätt medicin, med rätt dos, för rätt person.

Hur ansöker jag om medicinsk behandling hos ADHD Care?

Om du vill ansöka om medicinsk behandling hos oss, börjar du med att skicka in en vårdbegäran. Innan du betalar för våra tjänster, gör vi en bedömning om medicinsk behandling är något som passar dig.

LÄS MER OM HUR DU KOMMER IGÅNG här